Ytlig? Djup?

Funderade lite över just detta då jag tittade på Glamourama tidigare ikväll. Över hur ytligt det var. Är ju i och för sig själv väldigt ytlig. Blir glad över ytliga, matriella ting. Uppskattar skönhet, vackra saker, nya kläder.
Gillar serien, framförallt eftersom jag tycker om utemiddagar, mode. Är betydligt äldre än de i serien och var om möjligt ännu ytligare på den tiden. Vi behöver ibland ytligheter (vad det än må vara). Men är inte alla människor på något vis "djupa" trots allt ändå?
Alla tänker vi, filosoferar. Över livet. Varför vi är här? Vad vi ska göra med våra liv. Det finns både djup och yta. Även om det kanske inte syns utanpå. Det är det som är att vara människa.

Kommentarer
Postat av: Maia

Det här har ju du och jag diskuterat många gånger. Att det är ok att tycka om ytliga saker, att njuta av materiella ting. Man behöver inte vara en ytlig människa bara för att man uppskattar ytliga saker, men det vet du ju redan. Och jag som känner dig kan ju också säga att du är definitivt mer än bara yta. En smart person med både bra smak och bra åsikter (alltså både yta och djup). Dessutom är du en bra och trogen vän.

2010-02-13 @ 08:53:52
URL: http://metrobloggen.se/maia

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0